Filbunke

Idag är det söndag och den överdrivna konsumtionen av kaffe (vilket i mitt fall består av EN kanske lite större kopp per dag- jag är en liten människa) börjar långsamt släppa och hyperaktiviteten avta till ett slags mask/kräl-liknande tillstånd och man ler fånigt som en filbunke. Äntligen börjar sömnen nå ner till de där djupa nivåerna när det faktiskt lönar sig att sova och man blir utvilad- på riktigt. Det är som om man måste betala tillbaka för sin lånade energi.

Tentan i fredags gick väl lite sisådär, satt mest där med mitt 20-frågors häfte och kände mig som en kum-quat? Har jag läst detdär? Vet vi något om dethär? Vad försöker ni få mig att svara på denhär? Min fantasi har aldrig varit så mycket på topp! Å andra sidan har jag aldrig varit så okritisk till några av mina egna alster som just då.. Dock var min enda inställning att "jag kan ju iaf gå dit och försöka" vilket resulterade i att jag kokade ihop en väldans potpurri/fruktsallad/makaronipudding av de mest underliga föreställningar kring mag-tarm-kanal och enzymreglation, som jag avslutade med att spilla Coca Cola över. Colan gick helt enkelt bananas, helt oprovocerat (!), och jag gick kumquat(?) (för visst låter ordet kumquat ganska förvånat och frågeställande?)
Nu håller jag alltså en halv tumme och en tå på att det kanske går vägen, dock tror jag att en mini-apelsin-liknande citrusfrukt hade lyckats bättre än jag gjorde. Så går det inte vägen så kan jag gott förstå det, för jag har inte förstått någonting. De intressanta var att de flesta som kom ut ur dendär salen tillsammans med mig kände sig också som kumquats med skrivkramp, imponerande fantasi och minimal okritiskhet. Hela danska fakultetet kommer klia sig i huvet och undra vad f-n vi har hållit på med i två månader, och varför medicinstuderande ser lika förvånade ut som en liten liten apelsin och gick bananas (mycket frukt idag).

Annars hörde jag en vårfågel häromdagen som skvallrade om att våren kanske var påväg, men jag vet inte. Jag är lite skeptisk till skvaller. Våren är starkt motbevisad med minusgrader, snö och is och förfrusna fingar på cykelstyret. Å andra sidan vet jag ju inte riktigt vad tittiknaz-tittiknaz-tittiknaz betyder, och kan egentligen betyda "men för i h-e va kallt det är kan det inte ta å bli vår någongång!" eller vad nu vårfåglar kan tänkas vifta med för ord om våren. Men jag är ganska säker på att jag håller med, vårfåglar har säkert mycket bra att säga. Säkert kumquats också. Iaf bättre saker än en filosoferande hyperaktiv kaffedrogad jag som släpps lös med papper och penna i fyra timmar på en fredagseftermiddag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0