Jag är less på Danmarksvatten. Vattnet här kan beskrivas som en besynnerlig röra opassande till vilket levande väsen som helst, då det bokstavligen kan tas som kalk med vatten, inte vatten med kalk. Det är som om man häller upp en vit gröt-sörja varje gång man vrider på kranen, inte helt olikt mannagrynsgröt, bara snäppet gråare och tråkigare.

Detta leder ju som i ett direkt orsakssamband till dåligt kaffe. Som grädde på moset så älskar ju Danskarna också att bränna sina kaffebönor lite extra mycket, så det hela mest smakar bränd mandel (vilket ju i sig kan vara gott, men nu var det ju gott kaffe mina smakslökar var på jakt efter). Resultatet efter bryggandet är alltså en beige (svart/brunt + vitt (kalk är vitt) = beige) gegga med smak av bränt. Not yummie.

Sådant kan få mig att få en besynnerlig hemlängtan och att få sätta läpparna över en mjuk vit kaffekoppskant med Gevaliakaffe med en skvätt mjölk (eller varför inte grädde!) kan te sig för mig ovärdelig.

I det annars oväderslika Danmark bjuds det på- kanske inte helt oväntat- storm och regnväder helgen ut. Detta kanske för att ytterligare spä på mitt måste att samla ihop mina bokstäver och formulera en etikuppgift, men ordbajsning (som etikuppgifter så ofta består i) har aldrig klätt mig särskilt väl. Såvida det inte rör sig om helt besinningslöst meningslöshet förstås, såsom bloggande på min mindre aktiva blogg.

Jag spenderar därför mina glada dagar i min nyinköpta soffa som jag har kommit att imponeras allt mer utav. En stor soffa, konstaterar jag glatt, är lika med mycket spenderande i denna. Den kan användas till allehanda aktiviteter: sovplats, matplats, studieplats, tv-plats (inklusive tv-spelande och filmtittande). Detta motsvarar ju i största drag allt som förefattar sig under mina dagar, dock inte duschning och toalettbesök samt matlagning. Men lite kanske man ska röra på sig, som man inte gror fast och utvecklas till en soffkudde.

Av med hatten och tack och bock för idag, och kom ihåg, man skall vara snäll mot fattigt folk (jag har nyligen sett Rasmus på luffen och är måttlöst inspirerad av prydligt ordagranna herrar i hatt...)