Jag måste säga att jag starkt gillar modul 7 (kursen som vi läser just nu och de kommande 5 veckorna). Alldeles lagom lite att göra. Fortsätt gärna så. Kan iofs ha något att göra med att jag överlevt modul 6 (den kursen vi läste de senaste 9 veckorna), och nu anser mig som odödlig.

Idag har jag varit oootroligt produktiv och producerat noter i word-dokument här på datorn, ypperligt fina sådana också skall tilläggas! Kommer bli en fröjd att läsa dem igen, om jag återfinner dem..

Helgen spenderades med tv-spel och Irish-coffee- drickande till de sena nattimmarna, jag tyckte jag behövde det efter min hårda sjuklingsvecka. Produktiviteten låg alltså på minus under v. 7, hemskt trevligt för mitt sinne. Jag tycker det är fantastiskt skönt att slappna av. Igen; credit till MB7, fortsätt gärna så!

Annars kan jag berätta att har det börjat suga till i spenderar-tarmen. Jag är mycket sugen på en ny liten dator som kan arkivera mitt skol-liv (och mitt övriga liv) med betoning på liten. Hittade den perfekta primadonnan för 11 000 DKK. Jag tycker det är lite synd att jag har spenderarbehov och smak som ligger över min budget. Är väl fast med denhär dum-burken tills bättre tider finns på inkasseringsfronten.
Som straff på moset och vid hot om utbyte har dock denna dator börjat kapsejsa, och jag undrar varför den ska behöva bli så himla upprörd bara för att jag ville gå vidare med mitt liv. Jag hade också en ypperlig tanke om att mamma skulle få ärva eländet efter mitt eventuella inköp av en ny dator, men det kommer ju inte gå för sig om den ska hålla på å gnabbas och gräla hela tiden.

I övrigt väntar en klämma-klämma afton på sjukhuset där jag ska öva inför min knäcka-knäcka behandling av Gitte imorgon. Förhoppningsvis ska mina talanger på bryt- och bändfronten antecknas på papper till fakultetets belåtenhet. Får se hur det går med det.

Jag har nu börjat repa mig, iallafall i halsen, men denhär konstiga svetthinnan av feber och sjukdom vill inte riktigt släppa från min hud. Spelar ingen roll hur många gånger jag duschar och skrubbar och tvålar och tvagar, 2 minuter efter att jag klär på mig nya fräscha kläder är den där igen. Bläsch.

Så jag har aktivt undvikit skolan och spenderat mina dagar framför tv:n. Där har jag uppdagat att "lilla huset på prärien" faktiskt inte är så illa som man tror! Iallafall inte om man är sjuk och det på andra kanaler bara visas OS och nyheter.. Fruktansvärt tråkiga saker, alltså. Jag har faktiskt gått så långt att jag tillochmed har tittat på family guy! Och då är det är illa skola de saliga veta!

Idag är det väl egentligen inget fel på mig, men jag verkar ha fastnat i en dålig vana. Tv-tittande var väldigt latigt och skönt, upptäckte jag. Rimmar illa med skola. Men jag tittade faktiskt på min to-do- list över skolarbete idag, vilket är ett framsteg, men baksteget blev att jag inte tyckte den var tillräckligt lång ännu för att inte kunna skjutas upp till imorgon. Får se hur länge den filosofin fungerar.

Dock börjar jag få små kicks av att vilja börja leva igen. Komma ut, se folk, göra någonting. Men först måste jag se till att få bort denhär vidriga kallsvett-hinnan, och hittills har det ju inte fungerat. Och så är jag lite fundersam över hur det kommer gå där ute på prärien imorgon, så kanske skulle jag vänta lite till tills to-do-listan har blivit tillräckligt lång...

Sänder en extra sjuk-svettig-kall-kram till Näni (aka Hannah- det brukar iaf hennes mamma kalla henne ibland) som ligger i Gävle i samma våndor, en go kram från min förkylning till din!

Nu: Top Model på Tävä. Så jag har inte tid med er längre. Adjö!

Jahapp, när man är intet ont anande så slår det värsta halsontet till med buller å bång. Känns som om min strupe vittrar upp inifrån och ut, alternativt att någon försökt strypa mig, så idag har det införskaffats smärtstillande för halsen på apoteket. Små söta sugtabletter som mest gör att man domnar bort i tungan. Men det kanske gör att man får lite lugn å ro om natten.

Inte för att jag hade några problem att sova igår direkt. Släpade mig hem från en omtentan (muntlig, som jag väste och häste mig igenom) för att decka nedbäddad under tre täcken med en medeltemperatur omkring 39grader i kroppen. Detta var vid kl. 19 och sen sov jag till kl.07, varpå jag steg upp, tog en dusch, vilket var så kraftansträngade att jag gick och la mig igen och sov till 10.30. Sen dess har jag legat framför tv:n hela dagen å sörplat på buljong medans jag tittat mig igenom samtliga extended-version av Sagan om Ringen. Fast jag fuskade lite då jag skippade andra skivan av Sagan om de två tornen, men jag tänkte att det är ju så mycket krig i trean så jag får nog så jag klarar mig. Och det fick jag!

Som grädde på moset kan jag berätta att jag fick mer än godkänt på tentan som jag trodde hade gott åt skogen, vilket är fantastiskt intressant. Man kanske helt enkelt skulle sluta plugga, för då får man bättre betyg än om man faktiskt pluggar. Men så stressad å pressad som jag är lär väl den filosofin aldrig fungera. Dock börjar jag bli väldigt trött på skolan, så vi får väl se hur länge jag härdar ut med dethär. Kanske känns det bättre när solen kommer fram igen.

För idag såg jag hur solen smälte isen och snön på mitt fönsterbläcke, och visst var det en förträffligt värmade syn.

Efter en hel helgs festande lyckades jag få hela dygnet på tvären. Så när det igår var söndag afton som det, mer eller mindre känt, brukar uppträda en måndag morgon efter så kunde jag inte göra min plikt att gå å lägga mig i tid. Det hjälpte inte att jag hade en bok att plöja igenom också, där allting var så spännande så jag inte kunde sluta. Och när jag började bli redo att sluta så kunde jag ju inte sluta, för då var ju huvudkaraktärerna osams, och i då vill jag ju inte bara ge upp! De måste ju bli sams igen innan jag kunde lägga min visit till John Blund!

Så resultatet blev alltså att vid halv två var jag väldigt trött (fest brukar ju också vara förknippat med lite sömn, även om dygnet är helt på trekvart) och karaktärerna var väl någorlunda sams igen så jag kände att jag kunde lägga ifrån mig boken till nästa dag.

Tyst som en mus, och då är jag ganska tyst och mjuk i mina rörelser i vanliga fall, smög jag mig graciöst in på tippande tår i sovrummet där en snusande Josef sov tungt sedan klockan elva. Om möjligt ännu tystare lade jag ifrån mig mobilen och andra tillhörigheter och började byta om till min nattklädnad i mörkrets tysta timmar. Smidigt som det gick och med Josefs bekräftande snarkningar på att han fortfarande sov började jag kanske vara lite mindre koncentrerad på mitt smygande tysta icke-väckar-uppdrag, vilket resulterade i att jag med ett mycket graciöst högljutt språng klev rakt ner i en skolåda, som brakade samman med högsta definition av ordet "brak" och lade därmed introt till den fantastiska mag-pladask-kaskad av ljud och flygande grejor som uppstod när jag föll handlöst ner bland alla de ting och kläder som bombarderat sig vid sidan av sängen de senaste två veckorna. Josef flyger upp med ett ryck, med hjärtat i halsgropen redo att slåss för liv och lem mot den best som uppenbarligen brytigt sig in med vilja och våld i rymmet och nu låg och morrade vid sidan av sängen, i ett mörkt hav av saker.

Nu var det ju inget annat än en lite mindre graciös flicka som jag själv som låg å skrattade i denna kaskad av tingestar, och inte en best från helvetets avgrund morrande och redo att äta vem som helst levande. Och tur är väl det. Josefs tillit lär jag väl aldrig återfå, han gick tidigt imorse och vi får väl se om han vågar återvända, med eller utan men.

Men boken var bra!