Säg...

... Vad man vill om mitt nya hår, men en sak är iaf säker: det är extremt bångstyrigt!

Så när man står där i morgonottan och känner sig allmänt deprimerad som man gör den årstiden då mörkret ligger tungt när klockan ringer och stretar och drar i sitt hår med en kam för att få det att se någorlunda normalt ut, ja då är det ganska fogligt.

För mitt hår fjäskar nämligen. Eller snarare luras. När man står där framför spegeln och säger att nu lägger ni er små hårstrån si eller så, ja då gör de som man säger. Men stunden man kliver utom räckhåll för en spegel så säger det bara PFHOFF! och så ser det återigen ut som en skata har rullat runt på mitt huvud i minst en kvart.

Besynnerligt irriterande.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0