Den senaste julen förde med sig en mycket god gåva: Brysselkål!

Eftersom det reklamerats vitt och brett ur äckliga dessa små gröna bollar skulle vara har jag liksom aldrig vågat mig på dem förut, men den här julen tänkte jag "ääh, whatta hell".

Och vilken tur att jag tänkte det! Just nu kan jag inte få nog av de små liven, plus att de hade reapris på dem när jag var och handla sist så nu är min frys fullproppad med brysselkål.

Jag äter omkring sisådär 50st om dagen. Minst. Och varje gång proklamerar jag högt: "I lööööööööv brysselsprout!" (har dock ingen aning om det egentligen heter så på engelska) och proppar i mig tio stycken i ett naffs.

Jag kommer antagligen äta mig till en blodpropp inom snar framtid*

I övrigt ser det dystert ut på läserifronten.

*Brysselkål innehåller nämligen (tror jag) en hel del K-vitamin och andra nyttiggöttigheter, som, hör och häpna, jag har lärt mig är bra för blodets koagulation (kanske har jag lärt mig något under denna kurs).