Tenta 2

Så efter det misslyckade försöket på fredagens tenta var jag mycket opepp på livet. Speciellt på att måsta göra en ny tenta på måndagen (i ett annat ämne).

Så efter att ha gråt-pluggat mig igenom lördagen och söndagen kunde jag knappt sova natten mellan söndag och måndag. Men det brydde sig solen en smärre smäck om och gick upp i trogen tid i alla fall, stirrade på mig in igenom fönstret och undrade: nåååå?! Är du inte fäääärdig nu då?! Vadå har du inte sooooovit?!

Den morgonen var jag så nervös att jag inte ens behövde min morgonkaffe föränn morgonbajsen började trycka på (jag är en slav under min kropp på många vis). Jag drack inget kaffe, och bra var nog det, annars hade jag nog inte kunnat hålla nålarna utan att skaka som ett asplöv med nålen viftandes i femton meters diameter vilt framför mig.

Men det blev inga nålar. Istället blev det några röntgenbilder som jag inte kunde göra så mycket åt. Men det kunde ingen annan heller, så då kändes livet lite bättre.

Idag har livet varit bra igen. Ingen dödsångest, press eller senil-problem som att glömma att man håller något i handen och först märka det när det slår i backen (t.ex. fyllda kaffekoppar och nycklar över vägbrunnar).

Tack adjö och god leve gud. Snart åker jag till Japan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0