Så har man inträtt i tredje trimestern!

Jag tycker det är dags han kommer ut snart, så vi kan mysa.

J fick ett mail från en arbetskamrat häromdagen med en link till en artikel: detta skall du INTE göra när din kvinna föder.

Faktum är att jag själv hade resiterat en sådan lista bara någon dag innan.

Här är min lista med instruktioner till J (vi kan kalla dem de 19 budorden):

1. Det ska handla om mig, mig, MIG!
2. Inga sms, telefonsamtal, mail eller röksignaler till släktingar eller vänner, varken om födsel eller något som helst annat för att....
3. ... Det ska handla om mig, Mig, MIG!
4. Stäng helst av mobiltelefonen för jag vill inte råka säga något väldigt elakt till någon av våra släktingar och vänner (observera, jag är extremt bra på att hitta på finurliga svordomar som kan förstöra vilket ego som helst)

5. Jag vill bestämma ALLT, för att....

6. .... Det handlar om mig, MIG MIG!
7. Kom inte och lukta illa, fisar är absolut förbjudet (ja, inte för mig då)

8. Om J kommer i närheten av sin dator, kommer jag att knäcka den över knäet som vilken knäckebrödsmacka som helst för att...
9. ..... Det ska handa om Mig, MIG, MIG!

10. Mata mig med lösgodis i värkpauserna

11. Om jag så hör minsta lilla blipp från någon av spelkonsollerna kommer jag personligen våldsamt felplacera samtliga kontroller och dosor i tv-skärmen, för att....
12. .... Det ska handla om MIG, MIG, MIG!
13. Alla andra elektroniska redskap kommer också gå ett finurligt grymt öde till mötes ifall de stjäl min rättmätiga uppmärksamhet (jag talar här om t.ex. Ds:et eller Mp3spelare)

14. Sitt och titta på mig och uppfyll alla de önskningar som du kan (och gärna några till) under HELA förloppet, för att....
15. .... Det ska handla om MIG MIG MIG!!!!!
16. Följ alla mina order
17. Inga hejarop (jag hatar hejarop)

18. Säg snälla söta ord om hur fantastisk och enastående, o-utbytbar och hjältinneaktig jag är

19. Det ska handla om MIG MIG MIG!!!!! (I can not stress this enough)

Med 2 månaderns praktik som startar om någon vecka kunde man ju tro att man skulle få lite mer ledig tid här i världen, men ack nej.

Beräknar att jag skulle bli färdig med några göromål jag har i mina studier ungefär 200 år efter min död. Fast jag borde göra det på 90 dagar. Borde även sköta om mitt övriga liv.

Plöh.

Ja J är snäll som engagerar sig i mitt pluggeri han.

Lösningen till de kanske lite märkliga ramsorna är inte så svår som man kan tro. Man ska helt enkelt bara ta första bokstaven i varje ord och ersätta dom med andar ord, som då alltså är min uppgift att komma ihåg. Exempel:

Smaug tog Torins skatt
Ush grymma öde
Gandalf anar ändrat midgård
ber Radagast utforska ödemarken

Översätts till (enkel version)

Symtom
Tecken på infektion
Trauma
Smärta
Urin
Gyn
Ödem
GI-symtom
Andra sjukdomar
Ärftliga sjukdomar
Mediciner
B-symtom
Rökning och alkohol
Utlandsresor
Övrigt

Att minnas allt detta för dessa fyra ramsor är inte så bara heller. Men det hjälper ju!

Jag ser verkligen framemot när mitt barn (eller mina barn, om jag nu får fler än en) kommer hem med hemmagjorda kycklingar och jultomtar och andra märkligheter. Det ska bli så roligt!

Det skulle inte förvåna mig om de kom hem med något liknande denhär:

J konstruerade fler ramsor till mig och min tenta. Några var faktiskt mycket fina! Vad sägs som:

Alla andra retar Valter, Linus retar alla andra, utom Urbans tjocka ekorre

eller

Solen bränner på Rudolfs vita plyte, öken hettan grymt vibrerar

eller (min favorit):

Smaug tog Torins skatt, ush grymma öde
Gandalf anar ändrat Midgård, ber Radagast utforska ödemarken

J har varit snäll och hjälpt mig plugga till tenta igen.

Här är hans mycket fina kom-i-håg ramsa:

Dunder under rutan, under rutan,
cykel med punktering.
Ensam man inom insats,
RAP,
bära citroner, citroner,
orkar Oskar ej.

En fin liten dikt sådär. Någon som har en idé om vad den kan tänkas betyda?

Idag slängde J våra välsorterade sopor.

Och kom hem med en router.

Så det är inte bara jag.

Njumedicin alltså! Det kommer bli mitt fall.

Jag som tyckte Pediatri var tråkigt. Men njure, det är liksom bortom all tråkighet. Skulle inte förvåna mig om det är det som kommer hålla min läkarexamen på avstånd.

Inatt blev jag jagad av inte mindre än 5 (!) björnar.

När jag var färdig med det skulle jag börja om i nian (fast istället i klassrummet där jag gick i 6:an). Det var tydligen standard procedure, när man nått 25 år. Preggomagen var inga problem.

Jag kan nu stolt meddela att jag har gått upp 8kg! Jag känner mig mycket nöjd. Lite annat än i början av graviditeten när jag invigde med att gå ner ett kilo eller två.

VAR jag gått upp dessa 8kg är dock ett obesvarat mysterium. Den lilla kulan på magen kan då banneme inte väga så mycket.

Jag gjorde lite överslagsräkning:
2 kg bröst
1 kg livmoder
1 kg extra blodmängd
1 kg bebis + fostervatten
1 kg förstoppning

Blir fortfarande bara 6 kg. Kan inte påstå att jag blivit mer fettbeklädd heller som skulle kunna ansvara för resterande. Det är helt enkelt ett mysterium.

Nu har jag varit ute och drömt på natten igen.

Nu senast stod jag i en operationssal i full steril mundering + mina orangea träningsskor och väntade på kirurgen jag skulle assistera till en hjärttransplantation (eller nåt i den stilen).

Men det kom ingen kirurg. Tydligen var det lite ont om personal. Så operationssjuksköterskan undrade om jag inte månne kunde göra det själv?

MEN SE DET gick ju inte an. Jag hade ju mina orangea träningskor på mig, och alltså inga kirurgskor. Inget i stil med "mjae men jag är ju inte utbildad hjärtkirurg" eller "jag är ju inte ens färdig med läkarstudierna ännu". Nej då, det var träningsskorna som klämde.

J har varit bortrest i några dagar.

Det bästa med att vara ensam hemma är att man kan mumsa i sig dubbla chokladkakor utan att någon vet om det.

Då kan man låtsas som om att det aldrig hänt.

Som alla andra förstagångsföräldrar har jag extremt många fixidéer vedrörande allt som har med bebben och vårt kommande liv tillsammans.

Därför har jag börjat hålla musikstund för bebben varje dag. Min tanke är att när han är skrikig och bråkig ska jag spela denna för honom så han blir lugn, snäll och from som när han låg i magen. Jag hoppas det funkar. Det vore ypperligt att ha ett sådant kort på hand.

Här kan ni lyssna på vad bebbe får lyssna på 5 minuter varje dag.

 

 

Vi har köpt nya vitvaror. En platt-spis, som jag kallar det. Alltså en spis utan plattor som alltså är platt. Försök er rå på den logiken ni, om ni kan.

Samt en ny kyl&frys, som är större än vårt nuvarande. Bra till bebbemat, tänkte jag.

Men det känns lite vemodigt faktiskt, att byta ut det pruttande, suckande och purrande charmtrollet...

Jag har tenta på fredag (och måndag)

Jag har börjat ana varför min prima lilla köksradio som jag hittade i soprummet hamnade där.

När jag böjer mig ner för att ta ut något ur ugnen byter den radiokanal.

När jag står framför bänken blir den tyst.

När jag står framför spisen skruvar den ibland oväntat upp volymen på max.

 

Den har oerhörd mottagning! När man inte är i rummet, ELLER om man balanserar den på en liten grön lins (av gourmet-typ) där radion saknar en fot. För er som inte vet det så är gröna linser av gourmet-typ extremt sköra.

När jag går ut ur köket mixar den två radiokanaler. Alltså spelar båda samtidigt. Jag har hört många intressanta remixar på sistone.

Något som är nästan lika spännande som att vänta bebbe är att få se botten på min navel.

Men under senare tid börjar jag tvivla på om det kommer ske. Den verkar vara väldigt blyg.

Funderade om jag skulle lägga upp en bild på den, men det kanske vore liiite väl märkligt?

Bebbe verkar tycka att runt 00.00 är en bra tid att svänga sina lurviga.

 

Kanske föga förvånande med tanke på att både bebbes mor och far är några riktiga mitt-i-natten-dansansare.

 

Iallafall i vår ungdom, som man brukar säga. Nu är vi ju gamla och ordentliga och försöker sova på sådana tidspunkter.

Det verkar inte vara något slut på min hunger idag.

 

Hittills har jag ätit:

- havgregrynsgröt med nötter och bär

- en kopp varm choklad

- en macka med ost och marmelad

- 2 snackbars

- 2 lite nyttigare snackbars

- 2 äpplen

- en kopp kaffe

- 1 apelsin

- en macka med ost

- två wraps med kyckling, banan och ost

- en kopp varm choklad

- en skål flingor med mjölk

- 4 mindre barn

 

Inte för att jag räknar. Räkning slutade jag föra efter min andra snackbar.

 

Och jag är fortfarande hungrig!

 

Om jag ska fortsätta såhär kommer jag behöva en betydligt större matsäck med mig om dagarna.

 

Jag föreställer mig något i denna stil:

Jag har ju som kanske känt drömt en del märkligt på sistone. Men den jag drömde inatt erhåller nog alla priser.

Jag drömde att den lille kom för tidigt. I min hand låg en jätteliten, skrynlig människa och såg fruktansvärt ynklig ut.

Så sa alla runt omkring mig "Det kommer inte att gå, E, du måste släppa honom".

Men jag kunde inte! Krokodiltårarna öste fram och jag såg på den lille i min hand och önskade för allt i världen att jag kunde dö istället för något så litet och oskyldigt.

Sen gled han bara ur min hand, och jag kunde ingenting göra.

För att undvika förflyttningen av J:s, till mig synes, onödiga papper lade jag helt sonika undan dom själv när jag städade sist (i en mycket fint och kreativt skapad mapp i bokhyllan).

Igår låg de i "alldagsting- skålen" igen? WTF?!

J (luktar på min panna): "Ååååh! Du luktar så gott!"

E (fnissar): "hihihi, tack du"

J (fortsätter): "Du luktar precis som slajm!"

E (sätter fnisset i halsen): "hrkmhe, umm... ok... öööh... tack... då...."

För jag har ju liksom alltid viljat lukta slajm...

Duktig som man är har man sammanställt en miniliten sopsorterings-anordning under den minimala diskbänken, som kräver att man tömmer de sorterade soporna minst 1gång per vecka.

Nu är denna tömning, som man kanske kunde tro, inte problemet. Det uppstår när jag står i bostadshusens sopsorteringshus och tittar på alla fina saker folk har slängt. Sprillans nya tv-apparater, modem, skrivare, radioapparater, hatthyllor osv. De riktigt ligger där och glänser och bedjar om att få komma med hem, som om de uppskrapat all kraft de hade kvar till att se så charmiga ut som möjligt ifall någon som mig skulle komma förbi.

Och det gör jag ju således en gång i veckan. Många gånger går det bra, men idag gick det dåligt.

 

Där låg då en alldeles fin liten radio och såg särdeles charmig ut, och hade jag inte funderat ett tag på att det skulle vara mysigt med en radio i köket (?). Jag snappade åt mig den under armen och kände mig inte helt olik den underliga kufen i Sveg som brukade släpa hem trasiga datorskärmar och dylikt.

Väl hemma saknar radion plötligt en fot och lyser inte på displayen, men en köksradio har jag fått iallafall.

 

Hoppas bara att det inte slutar med att jag släpar hem mer sopor än jag släpar ut.

När jag städar (dvs gömmer saker så att jag inte hittar dom senare) brukar jag sådär en gång i halvåret sammanställa en hög med papper och diverse som tillhör J som jag vill att han ska sortera (= slänga).

Denna hög verkar han dock tolka som "varsågod, lägg ut på random platser där E planerat att vi kan lägga dagliga saker, och inte papprena från vietnamresan 2005".

Och så hamnar de i sammanställshögen igen om ett halvår.

Ibland tittar jag ner på min växande mage och undrar hur det gick till?

Är J i närheten brukar jag ofta också fråga "Men J, hur tänkte vi nu? Hur gick dethär till?"

Sist jag sade det svarade han: "Tänk, du är som en hackig skiva du"

Kanske inte precis det pepptalk jag hade tänkt mig.

Så var jag tillbaka i Danmark igen och som vanligt ligger mitt liv i spillror när jag kommer hem efter att ha varit borta i ca 2 veckor eller mer. Varför kan man ju fråga sig.

Hur som helst känns det trist, skitigt, dött, kallt, mörkt, struligt och opeppt.

Hoppas det går över snart.