Ingen rast, ingen ro

Med 2 månaderns praktik som startar om någon vecka kunde man ju tro att man skulle få lite mer ledig tid här i världen, men ack nej.

Beräknar att jag skulle bli färdig med några göromål jag har i mina studier ungefär 200 år efter min död. Fast jag borde göra det på 90 dagar. Borde även sköta om mitt övriga liv.

Plöh.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0