Bara lite

Ibland kan jag bli lite frustrerad. Ett exempel:

Lille tjockisen är en mästerätare av hit intill okända proportioner och vissa dagar är mina stackars brön utpumpade till små säckiga, ledsna sandpåsar. Han ger sig, eventuellt, strax innan jag börjar misstänka att han är vampyr och ute efter mitt blod.

Detta är helt ok. Är man liten och hungrig skall man givetvis äta, det är viktigt och jag tar ära i att föda upp en liten sumobrottare.

Men när han sen kräks upp allt innanför min klänning, rakt ner i min nytvättade favoritBH, ja då blir jag lite, liiiiite, frustrerad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0