Ibland undrar jag vad min hjärna håller på med om dagarna. Särskilt användbar för mig är den inte iaf.

Mest tror jag den ligger där inne i huvudskålen och vältrar sig som en kaskelott utan vidare ambitiösa tilltag.

För när jag behöver något, vanligtvis information, så verkar den inte kunna klämma ur sig mycket. Jag tycker jag förser den med många goda godsaker av kunskap men när man försöker klämma ur något tillbaka från den, blir den mest mjäkig. En omvänd frälsare-effekt ungefär, alltså som att hälla vin på en svamp och få ut vatten när man klämmer ur den. Bildligt talat givetvis.

Jag har hört talas som något som skulle heta gravidhjärna. Om detta är ett legitimt vedertaget begrepp och vad som egentligen ingår i syndromet är jag dock osäker på, iaf är det det kaskelotten informerar mig om.

Men man kunde ju hoppas på att det går över snart så svampen kunde bli lite användbar igen.