Då jag efter två veckors idogt slitande (som visserligen inte var i närheten av så idogt som jag försöker få det att låta som) och två veckors idogt spenderande på sofflocket (som var betydligt mer idogt än vad man kanske kan föreställa sig), är det alltså dags att packa väskan och åka hem till Herrö.

Fast då resan inte går direkt till Herrö och inte direkt därifrån och tillbaka hit, innebär det att det är många förnödenheter som skall med. Efter hårt ransonerande (och då menar jag hårt!) har jag fortfarande problem med att få plats i min fjällrävensäck. Dom små rackarna är tydligen inte så stora som man tror.

Denna strapats att klämma ner mina ägodelar på minst möjliga plats visade sig hårdare än jag trodde. För tillfället är väskan stängd men dragkedjorna ser ut att ge vika vilken sekund som helst med en hastighet nog att lossna och flyga till månen. Men några av de saker som absolut måste med ligger fortfarande utanför säcken! Hmpf.

Så nu är det vilopaus, regruppering, och matlagande. Vilket är i sig en intressant diskussion, då "resa-bort-och-ska-äta-ur-kyl-och-frys"-menyn är ett fenomen i sig. Idag bjuds det på strips och köttfärssås, vilket inte är det värsta jag sett från denna meny i mina strax-innan resa-bort-dagar. Vad sägs som kall ärtsoppa på hårdbröd (faktiskt rätt gott!) eller halvrinnig mos med sill och ärt-majs-mystisk vit grönsak-blandning (inte så gott som man kanske tror). Resa-bort-och-ska-äta-ur-kyl-och-frys-menyn är ganska lik "jag-har-inga-stackars-studentpengar-kvar"-menyn och "stängt-på-söndag/orkar-inte-gå-och-handla"-menyn.

Nu börjar jag fundera på om jag ska ge upp fjällrävensäcken och gå över till Haglöfs. Månne den rymma lite mer volym?

Och hu vad jag är sugen på kanelbulle!

Om man nu kan kalla Danmark för sydfront. Tveksamt.

Så efter den spektakulära tentafest-vin och ost-samt-mariokart- spel och drickarfredagskvällen, som slutade vid tappra 23.00 (arma utslagna studenter orkade inte mer då), spenderade jag lördagen på knä och tillbad toalettstolen med önskningar förlagda i vackra ord om att jorden kunde sluta rotera en stund, för ty roterande var definitivt inte något min balansnerv klarade av just då. Jag har tydligen tappat all form av alkoholresistens. Men när jag äntligen lyckades skrapa ihop mig och tog mig in till soffan så stirrade jag på kungabröllop hela dagen och var mycket tacksam för pizzerian på hörnet när hunger väl slog till. Ed svors om att alkohol är ett ondskans påfund och skola aldrig intagas igen.

Men helgen efter väntades det midsommar så då fick eden ta paus. Jag tog det ganska lugnt dock, spenderade mina dagar med att solbada på brorsans terass i vejbystrand, skåne, med ett glas vin i handen. Prima skinka.

Så nu latar jag mig och vill helst inte jobba överhuvudtaget. Jag tror att när det lilla jag ska jobba är jobbat och över, ska jag spendera min tid med att säga upp bekantskapen med tiden. Sova när jag vill, äta när jag vill, göra vad jag vill när jag vill oberoende vad fröken ur säger. Kan vara en nyttig resa, tänkte jag.

Annars steker solen och leker brännugn (att döma av min flagnande näsa) och hela jag håller på att flyta bort. Rätt trevligt faktiskt. Mest längtar jag hem- hem nu och det ska bli extra roligt med kusin vitamins bröllop på västberget!