Nostalgiskt
Ååh vad jag kände för att göra en gammal hederlig lista, sådär som när man var tretton. Allehanda och oförskämt stulen från Spiderchick.nu .
Nämn en bra sak med dig själv: Jag är vis. Ja det var opretantiöst, kan man tycka. Men jag tycker faktiskt det. Visst kan jag också damma av en hederlig skita-i-alltihopa-attityd och misslyckas lite då och då, men jag är faktiskt ganska duktig på att lära av mina misstag efter att jag gråtit över dem en stund.
Nämn en mindre bra sak med dig själv: Jag är lite för strukturerad, och förväntar mig att jag kan klara av och fixa att allt ska gå som tåget.
Vad var det senaste du sa högt? "God natt myspysisar, tack för idag" (Det var igår kväll, hittills är det bara jag vaken)
Vad var det senaste du googlade? Det engelska ordet "Opacity".
Vad åt du senast? Havgregrynsgröt. Goffade jag i mig för ungefär två nanosekunder sedan.
Vilken bil åkte du senast? Mammas och hennes makes bil när de var här för två veckor sedan.
Hur skulle du se ut om du aldrig hade ändrat något med ditt utseende? Öum, trick question? Vad ingår i "ändat mitt utseende? Att klä på sig? Att borsta håret? Att växa upp? Jag går med det modesta svaret --> helt ok.
Vad är du mest rädd för? Döden. Jag är rädd att den är tom och tråkig och non-existerande. Fast det gör egentligen inte heller så mycket, men det är bara så sköjsigt att leva så jag vill liksom inte byta bort det.
Vad var du rädd för när du var liten? Intressant nog också döden. Jag funderade mycket när jag var liten.
Någon som inspirerar dig: Människor som uppnått Zen och bor i "min typ av värld". Munkar som uppnår det på munkkloster är också inspirerande men jag hade inte lust att ge upp mitt sköjsiga liv här. Jag vill ha kakan och äta den också, så att säga. Om någon faktiskt lyckats med detta konsttycke är osäkert.
Värsta smärtan du råkat ut för: Hmmm.. Ja jag kan ju inte dra till med "föda barn"-kortet, för det kände jag ju inte ett smack av, så jag går för vissa själsliga smärtor som jag tyvärr fått känna av under mitt liv, och de är inbakade i mina hemliga rum och tänker inte komma ut och spöka här.
Nämn en bra sak med dig själv: Jag är vis. Ja det var opretantiöst, kan man tycka. Men jag tycker faktiskt det. Visst kan jag också damma av en hederlig skita-i-alltihopa-attityd och misslyckas lite då och då, men jag är faktiskt ganska duktig på att lära av mina misstag efter att jag gråtit över dem en stund.
Nämn en mindre bra sak med dig själv: Jag är lite för strukturerad, och förväntar mig att jag kan klara av och fixa att allt ska gå som tåget.
Vad var det senaste du sa högt? "God natt myspysisar, tack för idag" (Det var igår kväll, hittills är det bara jag vaken)
Vad var det senaste du googlade? Det engelska ordet "Opacity".
Vad åt du senast? Havgregrynsgröt. Goffade jag i mig för ungefär två nanosekunder sedan.
Vilken bil åkte du senast? Mammas och hennes makes bil när de var här för två veckor sedan.
Hur skulle du se ut om du aldrig hade ändrat något med ditt utseende? Öum, trick question? Vad ingår i "ändat mitt utseende? Att klä på sig? Att borsta håret? Att växa upp? Jag går med det modesta svaret --> helt ok.
Vad är du mest rädd för? Döden. Jag är rädd att den är tom och tråkig och non-existerande. Fast det gör egentligen inte heller så mycket, men det är bara så sköjsigt att leva så jag vill liksom inte byta bort det.
Vad var du rädd för när du var liten? Intressant nog också döden. Jag funderade mycket när jag var liten.
Någon som inspirerar dig: Människor som uppnått Zen och bor i "min typ av värld". Munkar som uppnår det på munkkloster är också inspirerande men jag hade inte lust att ge upp mitt sköjsiga liv här. Jag vill ha kakan och äta den också, så att säga. Om någon faktiskt lyckats med detta konsttycke är osäkert.
Värsta smärtan du råkat ut för: Hmmm.. Ja jag kan ju inte dra till med "föda barn"-kortet, för det kände jag ju inte ett smack av, så jag går för vissa själsliga smärtor som jag tyvärr fått känna av under mitt liv, och de är inbakade i mina hemliga rum och tänker inte komma ut och spöka här.
Ny playlist
Lejokungen kan slänga sig i väggen. Här har vi ettan på veckans playlist
Det bästa är om man får dansa och hoppa i knäet eller på bordet och titta på filmen samtidigt. Då kan man dansa till man bokstavligen stupar (= somnar). Osäkert om det är överpresentationen av de snygga brudarna eller den gröna lasern som lockar. Men med tanke på J:s fascination för den senare tippar jag på det.
Rutiner
Rutiner innan jag lämnade lägenheten, förr och nu:
Förr: Borsta håret, välj frisyr, styla frisyr, puda näsan, förskräckas över den röda pricken på näsan, borsta tänderna, välja kläder, klä på sig, oja sig lite till över pricken på näsan, byta outfit, fixa till håret efter påklädning- och byte, välja jacka, välja skor, välja väska, pudra över pricken på näsan igen, göra miner i spegeln, byta jacka/skor/väska, kontrollera pricken på näsan, börja lämna-lägenhet-ritual (kolla kylskåpet, kolla strömbrytaren till tv, kolla spisen, kolla vattenkokaren som måste vara urdragen) x 2 --> redo att lämna lägenheten.
Nu: har jag byxor på mig? Om Ja --> redo att lämna lägenheten
Förr: Borsta håret, välj frisyr, styla frisyr, puda näsan, förskräckas över den röda pricken på näsan, borsta tänderna, välja kläder, klä på sig, oja sig lite till över pricken på näsan, byta outfit, fixa till håret efter påklädning- och byte, välja jacka, välja skor, välja väska, pudra över pricken på näsan igen, göra miner i spegeln, byta jacka/skor/väska, kontrollera pricken på näsan, börja lämna-lägenhet-ritual (kolla kylskåpet, kolla strömbrytaren till tv, kolla spisen, kolla vattenkokaren som måste vara urdragen) x 2 --> redo att lämna lägenheten.
Nu: har jag byxor på mig? Om Ja --> redo att lämna lägenheten
Barnmorskan
Ett skämt jag såg fram emot att dra inför barnmorskan vid förlossningen:
"Ja, det vore ju trevligt om det blev ungefär som att klämma ur det där sista ur tandkrämstuben, typ. Det skulle jag kunna tänka mig".
"Ja, det vore ju trevligt om det blev ungefär som att klämma ur det där sista ur tandkrämstuben, typ. Det skulle jag kunna tänka mig".
Tyvärr fick jag ju inte chansen eftersom jag fick mig ett snitt istället. Bättre lycka nästa gång.
Tafatt
J ringde och fick oss en ny vaccinationstid idag, den charmören.
När man suttit hemma i sisådär en månad och mestadels lyssnat på sin egen bebis-svenska och på sin höjd lite seriösare 50/50 svensk-engelsk med J så kan man kort och gott säga att danskan blir lite ringrostig.
Vad jag ville säga när jag kom till vaccinationstiden idag:
Hej! Åååh I må meget undskylde at jeg glemte vores tid sidste fredag. Jeg forstår simpelthen ikke hvordan de kunne lade sig gøre, lægestuderende og alt! Men I hved, så går man og køber ind og så "pling!" så er den huske-listen ude af verden. Så virkelig, UND-SKYLD! Jeg vil ju gerne sige at det ikke skulle komme til at ske igen, men I hved ju hvordan det plejer at gå... Alle kan ju glemme en gang imellem. Så jeg er virkelig, virkelig, glad at I tager jer tid til os idag, så vi når at få den vaccine før vi tager til Sverige. Så behøves jeg ikke være så nervøs for kighosten og alt det der. Jer er VIRKELIG taknemmelig. Og igen, undskyld.
Vad jag sa när jag kom till vaccinationstiden idag:
Hej! umm.... Undskyld! Virkelig Undskyld! Ikke meningen... um... Glemt tid fredags... undskyld... um.. Mange tak se os idag.. Um... ... ... Virkelig tak. Undskyld.
Tillsammans med en stortjutande nystucken unge i armarna måste jag ha framstått att ha den värsta slängan av amningshjärna någon någonsin skådat i hela avdelningens historia.
När man suttit hemma i sisådär en månad och mestadels lyssnat på sin egen bebis-svenska och på sin höjd lite seriösare 50/50 svensk-engelsk med J så kan man kort och gott säga att danskan blir lite ringrostig.
Vad jag ville säga när jag kom till vaccinationstiden idag:
Hej! Åååh I må meget undskylde at jeg glemte vores tid sidste fredag. Jeg forstår simpelthen ikke hvordan de kunne lade sig gøre, lægestuderende og alt! Men I hved, så går man og køber ind og så "pling!" så er den huske-listen ude af verden. Så virkelig, UND-SKYLD! Jeg vil ju gerne sige at det ikke skulle komme til at ske igen, men I hved ju hvordan det plejer at gå... Alle kan ju glemme en gang imellem. Så jeg er virkelig, virkelig, glad at I tager jer tid til os idag, så vi når at få den vaccine før vi tager til Sverige. Så behøves jeg ikke være så nervøs for kighosten og alt det der. Jer er VIRKELIG taknemmelig. Og igen, undskyld.
Vad jag sa när jag kom till vaccinationstiden idag:
Hej! umm.... Undskyld! Virkelig Undskyld! Ikke meningen... um... Glemt tid fredags... undskyld... um.. Mange tak se os idag.. Um... ... ... Virkelig tak. Undskyld.
Tillsammans med en stortjutande nystucken unge i armarna måste jag ha framstått att ha den värsta slängan av amningshjärna någon någonsin skådat i hela avdelningens historia.
Men åh då
Idag glömde jag bort Lillens vaccinationstid.
Medan jag väntade på att Socialtjänsten skulle komma plockade jag fram min gamla goda supina lägga-mig-raklång-på-golvet-och-skita-i-alltihopa-attityd. Den är väldigt praktisk när man vill klandra sig själv för livets och världens alla mödor och olyckor.
Kanske ska jag förklara mig själv. Dagen började med att jag satte tänderna i min egen tunga vilket åsamkade mig en rejäl svullnad och ett mindre blåmärke. Sedan dess har tungan legat där och skavt hela dagen. Det var en bra grund för en lyckad fredag, kan man tänka. Efter detta insåg jag att jag i vanlig hederlig fason låg minimum 365.000 sidor efter i min pluggeri eftersom jag är så klantig och är sjuk i influensa och gravid-illamående när tentorna avgår på höstterminerna. Så då måste jag väl göra dem på sommaren istället. Sen har Lillen varit allmänt grinig i några dagar och slitit ut mig lite extra. Bara för att, antar jag. Någon gång efter detta mottog jag mitt du-har-missat-din-läkartid-sms och då rasade helt plötsligt de klena armarna och platthuvudet på pojkstackarn över mitt skyldiga samvete och då ville jag inte vara med längre. Så då fick det bli skita-i-alltihopa-attityd.
Efter att Socialtjänsten till trots för den missade tiden, platta huvudet och de klena armarna uteblev, bestämde jag mig för att baka en kaka. När jag smält smöret och vispat ihop äggen insåg jag att jag glömt köpa kakao (även fast jag handlat idag) och - I'll have you know- grät bara i 15 minuter innan jag gick till sjukhuskiosken och köpte Polly.
Om jag överlever tills imorgon så lovar jag att försöka med nya tag då.
Medan jag väntade på att Socialtjänsten skulle komma plockade jag fram min gamla goda supina lägga-mig-raklång-på-golvet-och-skita-i-alltihopa-attityd. Den är väldigt praktisk när man vill klandra sig själv för livets och världens alla mödor och olyckor.
Kanske ska jag förklara mig själv. Dagen började med att jag satte tänderna i min egen tunga vilket åsamkade mig en rejäl svullnad och ett mindre blåmärke. Sedan dess har tungan legat där och skavt hela dagen. Det var en bra grund för en lyckad fredag, kan man tänka. Efter detta insåg jag att jag i vanlig hederlig fason låg minimum 365.000 sidor efter i min pluggeri eftersom jag är så klantig och är sjuk i influensa och gravid-illamående när tentorna avgår på höstterminerna. Så då måste jag väl göra dem på sommaren istället. Sen har Lillen varit allmänt grinig i några dagar och slitit ut mig lite extra. Bara för att, antar jag. Någon gång efter detta mottog jag mitt du-har-missat-din-läkartid-sms och då rasade helt plötsligt de klena armarna och platthuvudet på pojkstackarn över mitt skyldiga samvete och då ville jag inte vara med längre. Så då fick det bli skita-i-alltihopa-attityd.
Efter att Socialtjänsten till trots för den missade tiden, platta huvudet och de klena armarna uteblev, bestämde jag mig för att baka en kaka. När jag smält smöret och vispat ihop äggen insåg jag att jag glömt köpa kakao (även fast jag handlat idag) och - I'll have you know- grät bara i 15 minuter innan jag gick till sjukhuskiosken och köpte Polly.
Om jag överlever tills imorgon så lovar jag att försöka med nya tag då.
