Idag är det opeppt. Jag hade att välja på att läsa anatomi kring hjärnnerverna IX, X och XI eller biomedicin kring de samma. Så yppert tråkigt att även om jag försökte med båda så kom jag bara på mig att sitta å stirra ut genom fönstret istället (och jag ska säga att utsikten härifrån är inte särskilt underhållande).

Så jag ringde pappsen för tröst och råd. Han rådde mig till att plugga på biomedicinen. Det svaret var jag inte nöjd med så jag ringde till B och hon pluggade. Det svaret var jag heller inte nöjd med, så jag fortsatte med att ringa till J som jag övertygade övertyga mig om att jag fick skita i alltihopa (han tyckte först att jag skulle plugga också men jag lyckades övertala honom, som sagt) och titta på Gilmore Girls istället.

Så när jag gjort mig två mackor (hrrm, jag menar tagit ur de två mackorna som jag stulit från föreläsningen igår ur plasten) och lassat upp en portion glass laddade jag soffan med kudden och täcken. Där låg jag och försökte allt vad jag kunde att undvika den lilla rösten i huvudet som försökte störa min beslut. Den lyckades.

Så när jag mumsat i mig mackorna och glassen och kände mig fetare än någonsin fick jag storhetsvansinne och slog på musiken. Därefter rustade jag mig med munskydd och plasthanskar för att bege mig in i köket. Det var längesen jag var in i köket (förutom då jag höll andan och rusade in och hämtade de två mackorna i kylen, förstås) eftersom det flyttat in en miljon bananflugor på diskberget som stirrat illa på mig med sina röda ögon så fort jag visat mig i närheten av dem/diskberget aka deras hem.

Men jag vann! Visserligen höll jag på att ge upp två gånger eftersom jag är en eländig diskare (det blir ju för bövelen inte rent!!!) och moset envist försökte bevisa mig om att det var en del av bänken. Som tur var hade jag en hel del dåligt samvete i bagaget så jag envisades med tårögda ögon att jag skulle lyckas. Och det gjorde jag väl. Någotsånär.