Det J säger: Vänta två minuter, tills jag har läst ut den här sidan, så ska jag lyssna/hjälpa/fixa/osv det du vill.

Det E hör: Varsågod, prata på.

Aaaa men alltså jag har väl inte tid att lyssna på vad J säger heller! Det är antagligen bara höflighetord iallafall, det som är viktigt är det jag har att säga.

Jag gillar även hur jag tömmer ut alla potentiella konversationsämnen de första minuterna J kommit hem från jobbet, när jag berättar mina anekdoter ifrån dagen. Att J stängt in sig på toaletten för att uträtta nummer två, stoppar mig sällan.